Skolåret har pågått en månad och i eftis bekantar sig eleverna ännu med varandra, med ledarna och med eftisets regler.
– Det är tungt för ettorna att börja skolan, eftersom allting är nytt. Det är påfrestande för både ettor och tvåor att sitta koncentrerat under hela skoldagen. Så när de kommer hit efteråt kan de äntligen släppa loss, berättar Fia Strandberg, som har arbetat i eftermiddagsverksamheten vid Winellska skolan i två år.
Det är mycket att bekanta sig med också för ledarna. Först ska de lära känna alla elever till utseende och namn. Därefter lär de sig hur föräldrarna ser ut och vad de heter.
–Men ibland blir barnen hämtade av andra personer, till exempel mor- och farföräldrar, så då lär man känna igen dem också. Det är en lång läroprocess för oss, säger Strandberg.
Hämtandet har ändrats i och med corona-pandemin, då föräldrarna inte fick komma in i skolan för att hämta barnen. Därför ringer många av föräldrarna ännu till eftis och ber att barnen ska skickas till parkeringsplatsen.
Eftisets funktion
Eftermiddagsverksamheten ordnas av Kyrkslätts kommun för elever i årskurs i ett och två, så att de ska ha möjlighet till handledd verksamhet efter skoldagen. Men eftis räknas ändå som elevernas fritid, även om det ordnas i skolans klassrum, vilket ibland begränsar vad som går att göra.
Eftiset brukar ha olika program alla dagar, som till exempel pyssel och spel. En viktig programpunkt är också mellanmålet. Den här veckan har eftisgrupperna varit på skogspromenad och haft sagostund.
– Mest har vi varit utomhus och lekt nu när det är fint väder. Tids nog får vi sitta inne när det är höstruskigt ute, säger Strandberg.
Kombinerade tjänster
De flesta som jobbar på eftis vid Winellska skolan har kombinerade tjänster, vilket betyder att de halva dagen arbetar som skolgångsbiträden och andra halvan jobbar i eftis.
– Skolgångsbiträdena finns med som ett stöd och ett par extra händer i klassen om någon behöver hjälp. Man lär sig vilka av eleverna som behöver extra hjälp. Många har svårt att koncentrera sig i klassen, säger Strandberg.
Strandberg tycker att det är bra att arbetet är en kombinerad tjänst så att det utgör ett heltidsjobb. Arbetsuppgifterna som skolgångsbiträde och som eftisledare är olika eftersom den ena är i ett klassrum och det andra handlar om barnens fritid. Men huvudpersonerna är ändå samma barn.
Strandberg är i år biträde i årskurs ett och säger att det är intressant att få följa med barnen från början av deras skolgång. Förra året var hon skolgångsbiträde åt tvåor, treor och fyror.
– Jag är utbildad agrolog och har jobbat med jordbruk och växthusodling. Då jag blev änka gällde det att göra en helomvändning och då råkade jag se annonsen om tjänsten som skolgångsbiträde. Min första reaktion var att jag är för gammal för det här jobbet, men barn mår bra av att umgås med människor i olika åldrar, säger Strandberg.
Framsteg
– Det bästa med det här jobbet är att jag får jobba med barn och får se vilka framsteg de gör under året. Eleverna bevisar att allt är möjligt och att de trots utmaningar gör framsteg, säger Strandberg.
Ibland är eftisdagarna tunga när det känns som om ingen lyder, alla är på hugget och det dåliga humöret sprider sig lätt till hela gruppen. Men som tur är det bara en del dagar som är sådana.
Om Strandberg kunde svinga ett trollspö och önska vad hon vill ändra med eftiset skulle hon förnya leksakerna, speciellt uteleksakerna. I övrigt har hon inga önskemål, i princip fungerar allting.
– Jag känner att jag har hittat rätt arbetsplats. Jag trivs med jobbet, även om det inte alla dagar är en dans på rosor.
Text och bild: Heidi Schreiber