Hola-gruppen är som en stor spansktalande familj

Publicerat den Kategoriserat som Kyrkslätts nyheter
Gruppens syfte är att träffas för att dricka kaffe och prata på spanska. De träffas nästan varje fredag klockan elva i café Rosta. Övre raden från vänster Berenice Rivera Macias, Ulla Tähtelä, Marisela Moreno, Birgit Bäckman och Marjaleena Nilsson. Främre raden från vänster Beatrice Malmsten, Riitta Teikari, Katja Pellinen, Aino Juvonen samt Lotta Lindström.

Kunder som går in i caféet Rosta på fredagsförmiddagar kan bli förvånade över att det största bordet ockuperas av en stor grupp kvinnor som talar spanska. Gruppen Hola samlas där de flesta fredagar för att öva sig i att diskutera på spanska.

Gruppen Hola har träffats regelbundet under de senaste fyra åren. Som så mycket annat startade verksamheten av en slump. Alla som var med i starten deltog i medborgarinstitutets kurs och spanskatalande Marisela Moreno fungerade som hjälplärare.
Ulla Tähtelä tänkte att eftersom medborgarinstitutets undervisning har sommarpaus från april till september hinner man glömma allt man lärt sig. Hon visste också att Moreno sökte jobb.
– Tähtelä tänkte att vi kan träffas i ett café samma tid som lektionerna hade hållits. Hon visste att jag var utan jobb och bad mig med i gruppen, berättar Moreno, som är hemma från Mexiko.
De valde ett café i centrum för sina träffar och sedan dess har verksamheten rullat på. Under corona-pandemin träffades gruppen via zoom, men har nu återgått till caféträffar.
– Deltagarna i gruppen byts ut hela tiden. Det har kommit in kunder i caféet som hör att vi pratar spanska och kommit med i gruppen. Vi kommunicerar via en Whatsapp-grupp som vi döpt till Hola, och där är vi nu närmare trettio medlemmar, säger Tähtelä.
Diskussionen i caféet är lättsam och även om målsättningen är att tala spanska, så hörs också svenska, finska och engelska. Om någon glömt något ord på spanska hjälper de andra till, och man får hjälp med grammatik.

Spanska evenemang
Verksamheten begränsar sig inte endast till diskussionsträffarna i caféet, utan gruppen har börjat ordna också annat tillsammans.
– Vi har ordnat olika fester, fiestan, i knytkalasanda. Vi har bland annat firat födelsedagsfester och sommarfester. Dessutom har vi lagat spansk mat tillsammans och endast talat spanska under middagarna, berättar Tähtelä.
När Morenos föräldrar kom på besök från Mexiko gjorde gruppen allt de kunde för att gästerna skulle ha ett roligt program och få uppleva det bästa av Finland.
– Vi åkte till Fölisön för att visa Finlands historia och vi besökte Sibeliusmonumentet. Därefter åkte vi till en asiatisk butik och inhandlade ingredienser till kvällens fiesta, berättar Aino Juvonen.
Riitta Teikari tillägger att gruppen lärde mexikanarna baka karelska piroger samt ordnade olika fester, som till exempel en hattfest. Moreno tillägger att gruppen också har besökt museer, gått på bio, firat jul och plockat svamp tillsammans. Allt görs inom ramarna för kulturellt utbyte.
– I den latinamerikanska världen firas de dödas dag i samma tider som vi här firar allhelgonadagen. Moreno har ordnat en utställning och föreläsning om de dödas dag i Masaby bibliotek, berättar Juvonen.
– Festen är en väldigt glad och färggrann dag. Budskapet är att de döda kommer tillbaka till livet och för med sig presenter. I Mexiko förbereder man festligheterna i en månad och jag har funderat hur de alls hinner göra något annat. Man jobbar väldigt långa dagar där, men det är också ett mycket energiskt folk, säger Katja Pellinen.

Nyttan med spanska
– Många av oss läser fortsättningsvis spanska i medborgarinstitutet och lärarna där är väldigt bra, berättar Lotta Lindström.
Gruppens medlemmar har olika orsaker till att de vill sig lära sig spanska.
Juvonen säger att de är pensionärer som har tid och Teikari tillägger skrattande att deras hjärnor behöver något att göra. Beatrice Malmsten vill lära sig spanska för att hon tycker om att resa.
– Det finns tjugo land där spanska är det officiella språket, och det talas av femhundra miljoner personer i världen, berättar Teikari.
Pellinen tillägger att hon vill lära känna olika kulturer. Enligt henne tänker man på olika sätt med olika språk, vilket hon finner intressant.
– Ibland är mentala koncept olika på olika språk, så när du studerar språk lär du dig förutom språket också känna andra människor och andra sätt att tänka, förklarar Pellinen.
En viktig orsak till att gruppen Hola har blivit så viktig för medlemmarna är att de blivit goda vänner under åren som gått.
– Jag kände inte någon av dem i början, men nu har jag fått goda vänner här i gruppen på äldre dagar, säger Lindström.

Una grande familia
Vänskapen nämns också av Moreno. När hon nyligen kommit till Finland och knappt kände någon skrev hon sitt telefonnummer på svarta tavlan under medborgarinstitutets spanskaklass, och sa att om någon vill gå på kaffe kan den ringa.
– Katja bjöd hem mig och vi träffades många gånger. Hon hjälpte också mina vänner från Venezuela., berättar Moreno.
– Den latinamerikanska kulturen är mycket social, om man vill vara vänner ger man bara sitt telefonnummer, säger Pellinen.
Birgit Bäckman håller med och säger att det är väldigt lätt att lära känna latinamerikaner.
– När jag först träffade Moreno var det som om vi känt varandra länge. Människorna i den här gruppen är helt underbara, de har blivit smittade av det latinamerikanska sättet och vi är alla goda vänner, säger Bäckman.
Trots att gruppen blivit väl sammansvetsad välkomnar de alltså alltid nya medlemmar. Det är bara att dyka upp i caféet på fredagsförmiddagar så kan man komma med i gruppen.
– Det sägs att finländare är tysta och tillknäppta, men det märks inte i den här gruppen. Alla är väldigt vänliga och välkomnande, säger Berenice Rivera Macias, som också är hemma från Mexiko.
Pellinen tillägger att alla kan vara sig själva i den här gruppen, man behöver inte förställa sig.
– Den här gruppen är som en enda stor familj, säger Moreno.

Text och bild: Heidi Schreiber

Skip to content