I ett och ett halvt år har Tjejvillan fungerat i Kyrkslätt. Verksamheten har tidvis varit tvungen att hitta nya former på grund av restriktionerna under coronapandemin, men deltagarantalet har ändå vuxit stadigt.
Barnavårdsföreningens verksamhet Tjejvillan är tjejernas egen plats, där de får umgås på egna villkor och utan killar.
– Vi har tydliga riktlinjer enligt vilka vi arbetar, vilket skiljer oss från ungdomsgårdar med liknande verksamhet. Vi är ett multiprofessionellt team där alla har olika bakgrund. Jag är utbildad barnmorska och sexualrådgivare, berättar Mia Öhman, som är en av ledarna i Tjejvillan.
På de flesta orter finns en frågelåda, där flickorna anonymt kan fråga om saker de funderat på. Öhman poängterar att det är viktigt både att frågorna får ställas anonymt och att flickorna får faktabaserade svar på frågorna. Där kan Öhman dra nytta av sina kunskaper, eftersom många av frågorna handlar om kropp, pubertet och att vara kär.
– Vi utgår från tjejernas funderingar och det som är speciellt viktigt är att vi kan korrigera om de hunnit fundera ut fel svar på frågor. Sociala medier sprider alla möjliga uppfattningar, och vi vill fungera lite som en bromskloss, tillägger Olivia West, som också är ledare.
Varierad verksamhet
Tjejvillan är mera än bara den öppna verksamhet som ordnas på onsdagar för alla som identifierar som tjejer i åldern tio till arton.
– Vi har också läger, temadagar och lektioner om att må bra. I skolorna ordnar vi rastverksamhet och då är hälften av deltagarna pojkar, som kommer för att spela utespel, säger Öhman.
Tjejvillan har nyligen provat på att ha en öppen grupp för gymnasie-elever i skolan, för att nå en åldersgrupp som inte ännu hittat till den öppna verksamheten.
– Äldre känner sig kanske inte bekväma med att komma till onsdagsträffarna eftersom där finns så många yngre tjejer. Men gymnasieträffen i skolan var lyckad och de önskade att vi fortsätter. Vi kommer i framtiden att ha dropin-träffar på matraster eller håltimmar med olika teman varje gång. Temat kan vara att flytta hemifrån, söka jobb eller hitta sina egna styrkor, berättar West.
För några veckor sedan startade de i Kyrkslätt ett koncept som är bekant från Tjejvillans andra orter, Helsingfors, Grankulla och Sibbo, nämligen en grupp för elever som ska börja sjuan. Konceptet utgår från tjejernas önskemål att ha en egen trygg grupp där de kan vädra tankar och känslor kring högstadiestarten. Gruppen träffas i skolans utrymmen fem gånger under våren och samlas igen efter skolstarten för ett övernattningsläger.
– Högstadiestarten brukar vara en punkt i livet då mycket ändrar. Det kan kännas pinsamt med gamla hobbyn och en del byter kompisgäng. En del slutar gå i Tjejvillan då, men vi vill att de ska känna att de alltid är välkomna här, och att vi kan erbjuda verksamhet för olika åldrar, säger Öhman.
Söker större lokal
Tjejvillan har hittills fungerat i Luckans lokal i köpcentret Kirsikka. Senaste höst började deltagarantalet växa så att det ofta kom närmare tjugo tjejer på onsdagsträffarna, och då blev det både trångt om utrymme och hög volym. Både West och Öhman understryker att de har trivats väldigt bra i Luckan, men att platsen begränsar vad de kan ha för sorts verkstäder och verksamhet.
– Som mest har vi haft tjugotre flickor på plats och vi välkomnar naturligtvis alla. Vi vill hålla fast vid att det är dropin-verksamhet, så att tjejerna kan komma då när det passar dem. Men om det är så många tjejer på plats finns det inte utrymme för diskussion och det kan vara svårt att hitta ett lugnt ställe att tala på, säger West.
– Det kan finnas en trygghet i att det finns andra bekanta vuxna, än föräldrar och lärare, som man kan prata med, tillägger Öhman.
Privata diskussioner ställer dock utmaningar på lokalen och Tjejvillan söker därför en större lokal för sin verksamhet, och tar gärna emot förslag på lämpliga platser. Lokalen ska finnas centralt, så att tjejerna själva kan ta sig dit efter skolan. Därutöver har de många andra drömmar.
–Vi skulle gärna ha flera mötesrum för privata diskussioner. Vi vill också i fortsättningen ha en soffgrupp där man kan chilla och ett långbord för mellanmål och verkstäder. Men dessutom fantiserar vi om ett riktigt kök med ugn, så att vi kunde variera mellanmålet, samt mera förvaringsmöjligheter för allt vårt material, räknar Öhman drömmande upp.
Båda ledarna poängterar att om de flyttar till en ny lokal tar de med tjejerna i planeringen, så att de får ge sina idéer. Tjejernas önskemål är grunden till allting som görs i Tjejvillan.
Föräldrar uppskattar
Tjejvillan ber regelbundet båda tjejerna, deras föräldrar samt experter att utvärdera verksamheten, för att kunna mäta resultaten och följa upp att de uppfyller sina målsättningar. Till målsättningarna hör att stärka flickors självkänsla samt att erbjuda ett ställe där alla flickor får vara sig själva utan några krav. Dessutom strävar de till att ge tjejer en trygg och säker barndom med fina barndomsminnen, eller i alla fall erbjuda dem positiva ljusglimtar även om en del deltagare annars kan ha det jobbigt.
– Vi har fått jättefina svar på utvärderingarna. Föräldrarna säger att verksamheten är underbar. De är både nöjda och tacksamma och upplever att det här är verksamhet som behövs och som deras barn har nytta av. Många har lyft fram att det här är en hobby utan krav på att man ska kunna eller veta något, utan man kan komma precis som man är, berättar Öhman.
Ellen Jussila och Hanna Vasenius går i femte årskursen och de har deltagit i Tjejvillan sedan i höstas.
– Jag hörde av mina kompisar om verksamheten och efter det har jag kommit hit nästan varje gång. Det bästa är att man här får träffa sina kompisar från andra klasser, berättar Vasenius.
Jussila fick också höra om stället av sina kompisar.
– Det bästa är att man får pyssla med olika projekt och material, säger Jussila.
De flesta deltagarna är återkommande deltagare och det är ett bevis på att Tjejvillan är en omtyckt verksamhet.
– Har man en gång kommit så kommer man på nytt, konstaterar West både stolt och nöjt.
Text och bild: Heidi Schreiber