Jordbrukaren plogar snö både dag och natt

Publicerat den Kategoriserat som Kyrkslätts nyheter

I Kyrkslätts Nyheters serie under år 2022 lyfter vi fram människor med olika yrken och arbetsbilder. KN frågar dem vad det är som ingen annan vet om deras jobb.

Vi tar gärna emot tips om människor med spännande, ovanliga eller tankeväckande arbeten.

– Det som ingen vet om mitt jobb som snöplogare är att jag tycker mest om att ploga på natten när alla andra sover. Då är ingen i trafiken och jag kan jobba hur pedantiskt jag vill eftersom jag har all tid på mig, berättar jordbrukaren Mari Lindström från Sevalls i södra Kyrkslätt.

Det har utlovats snö för resten av dagen, så hennes plan är att vänta på att det slutar snöa ungefär vid midnatt, för att sedan köra sin runda. Varvet består av privata sandvägar och gårdsplaner i närheten av gården, och tar ungefär fyra timmar att köra igenom.

– Jag vill inte ha så många kontrakt på snöplogning, för då skulle jag inte hinna sköta dem tillräckligt bra. För mig är det viktigt att vara noggrann. Jag ser genast resultatet av mitt arbete och det ger mig tillfredsställelse att se hur snyggt och redigt det ser ut med all vit snö, säger Lindström glatt.

Snöplogarens vardag

Yrkesstoltheten skiner igenom när Lindström berättar om sitt arbete. Hon tycker inte att arbetstiderna känns jobbiga, utan ser på saken från kundernas perspektiv.

– Vägarna måste vara plogade så att folk kommer till och från sina jobb. På morgonen siktar jag på att ha kört färdigt mitt varv vid klockan sex när folk ska i väg, och på kvällen vill jag vara färdig klockan sexton, så att de kan köra hem tillbaka, säger Lindström.

Hon funderar en stund på hurdan feedback hon brukar få av kunderna, men kommer fram till att de endast ringer om det är oplogat. Det betyder att den bästa feedbacken är när de inte hör av sig.

– Men om de kör förbi mig brukar de göra tummen upp eller tacka mig när vi träffas, säger Lindström.

Den här vintern har det inte ännu varit så mycket snö, men i stället har vädret växlat mellan minus- och plusgrader till och med under en dag.

– I år har jag sandat mycket. När det regnar så sandar jag alla dagar. Allt beror på vädret. Om det snöar mycket måste jag köra två varv för att få bort all snö, berättar Lindström.

Hon berättar att hon alltid plogar med ett hålbett, som räfflar isen, så att ytan inte blir till slät och hal. Sedan fortsätter hon med en lång förklaring om när det lönar sig att använda slunga i stället för plog.

– När det är yrväder använder jag slunga för att undvika vallar, för annars blåser snön tillbaka och fastnar mellan vallarna.

Jordbrukarens bisysslor

– Plogning är en bra bisyssla till jordbruk, eftersom man har maskinerna och man brukar kunna hitta tiden att göra arbetet, säger Lindström. Hennes gissning är att det finns mellan tjugo och trettio entreprenörer i Kyrkslätt som plogar privata vägar och gårdsplaner.

Lindström började ploga snö 2015 i samband med generationsväxlingen på gården. Hon tog då över efter sin pappa, som hade odlat främst spannmål. Hon erkänner att hon, första gången hon skulle ut med snöplogen, inte hade en aning om hur plogen fungerade, eftersom hon aldrig gjort jobbet förr.

– Det tog lång tid den där första gången, men jag kom hem till slut! Nu har jag lärt mig hur det lönar sig att arbeta, säger Lindström skrattande.

Årscykeln på gården

På Lindströms gård finns det en tydlig årscykel för vilket jobb som görs under en viss tid på året. Arbetet styrs till största delen av de Highlandkor hon har.

– Jag skaffade biffkorna tillsammans med grannarna när jag tog över gården, men de senaste åren har jag skött korna och försäljningen av kött själv, berättar Lindström.

På vardagarna tar skötseln av korna den största tiden. I mars börjar kalvningen som fortsätter till maj. Då för hon ut djuren ut på bete och arbetstiden går till stor del till att reparera stängsel. Under sommaren är djuren på bete, men både de och stängslen granskas dagligen. I oktober tar hon in djuren från bete, och då börjar i princip den lättaste tiden av året, när hon bara behöver mata korna och vänta på att snön ska börja komma.

– Jag har några åkrar för att få mat åt djuren. Jag odlar turvis två år spannmål och fem år vall, alltså gräs, eftersom jorden blir för fattig om man odlar gräs för många år i rad. Från juni till september skördar vi hö och till exempel i dag har jag kört hem balar från åkrarna, berättar Lindström.

Från april till december skickar hon en gång i månaden djur till slaktning till Ingå. I tre dagar efter slakten säljer hon färskt kött och resten säljs som fryst, antingen i den egna gårdsbutiken eller i Gårdsboden.

För tillfället är Lindström nöjd med tillvaron på gården. Hon får för det mesta arbeta nära hemmet, vilket hon har eftersträvat. Men hon påpekar att jordbruk för tillfället inte är lönsamt på grund av dyra priser på gödsel och bränsle, så därför är det bättre för jordbrukare ju flera stödben de har att stå på.

– Det var inte alltid självklart att jag skulle ta över gården, jag har till exempel ingen utbildning inom branschen utan har en officersutbildning som grund. Men nu känner jag att jag kommer att göra det här resten av mitt liv. Om det är svårt på något delområde så gäller det bara att hitta på något annat göra, det beror bara på hur mycket man är färdig att bygga ut verksamheten.

Text och bild: Heidi Schreiber

Mari Lindström möter ofta förundran över att hon plogar snö också, vid sidan av sina andra sysslor.